Jag vill kunna leva fullt ut men inte på andras eller jordens bekostnad

Jag växte upp i Sydostasien. I sjuttiotalets Hong Kong fanns det fortfarande kåkstäder som rasade utför bergen varje gång tyfonerna slog till. I Nepal fanns tiggare på gatan och i bergen vandrade fattiga barn i timmar för att komma till skolan. Det väckte mitt engagemang för rättvisa, för människors väl och för miljön.

Från natur till biologi
Jag har alltid älskat att vistas i naturen. I Asien var den rik, spännande och inbjudande. Samtidigt såg jag hur skogarna höggs ned till förmån för oljepalmsodlingar och hur korallreven förstördes av människans rovdrift. Jag tror att det bidrog till att jag utbildade mig till biolog vid Stockholms Universitet. Mitt yrke har tagit mig runt världen. Jag har arbetat både med det privata näringslivet och på olika NGOs. Nu senast har jag arbetat i 13 år med att förmedla de senaste forskningsresultaten om våra ekosystem och att öka kunskapen om deras koppling till samhälle och ekonomi.

Från barn till barnkläder
Mina första två barn var pojkar. När jag födde mitt tredje – en dotter – blev jag överöst med nya söta klänningar och sparkdräkter. Jag fick även ärva en hel del kläder av vänner med äldre barn. Det slog mig så småningom att jag använde de ärvda kläderna oftare: De nya plaggen var fina och kändes mjuka, men ofta var de inte mjuka på insidan. Sömmarna var ofta hårda och det satt plastiga etiketter och loggor i nacken.

Från ärvda plagg till idé
De urtvättade, ärvda kläderna var däremot mjuka på insidan. Och vetskapen att de värsta kemikalierna tvättats ur bidrog till att jag valde dem i första hand. De nya plaggen hamnade ofta utanpå ett ärvt plagg. Det var då jag fick tanken: Varför inte tillverka nya barnkläder av gamla kläder? Ur denna idé växte det fram tre grundvärderingar:

1. Miljövänlig återanvändning
För att slippa göra ”one-off”-plagg behövde jag en outsinlig källa av ett och samma begagnade material. Eftersom det inte fick vara utslitet önskade jag mig bomull av god kvalitet. Mina tankegångar tog mig snart till linne från hotell.

2. Hälsosamma material
De flesta hotell hyr sitt linne från tvätterier. Tvätterierna trasar sönder handdukar och lakan som inte längre håller måttet och säljer trasorna till industrin. Jag bad att få köpa upp hotellens begagnade, urtvättade linne.

3. Rättvis tillverkning
Även tillverkningen skulle bidra till något gott. Jag hittade Livslust, en svensk stiftelse som då drev en yrkesskola för f d barnhemsbarn och andra från fattiga förhållanden i Lettland. Eleverna fick rehabilitering och en yrkesutbildning där de bland annat kunde utbilda sig till sömmerska. Jag hade funnit formen för det som idag heter Stormie Poodle! Idag finns inte skolan kvar, men i Livslusts syateljé arbetar än idag vuxna sömmerskor till marknadsmässiga löner med att tillverka våra produkter.